Personlighetstest är verktyg som används för att kartlägga och beskriva olika karaktärsdrag, beteendemönster och psykologiska preferenser hos en person. Målet är ofta att öka självkännedom, förbättra kommunikation, hjälpa vid karriärval, rekrytering, teamarbete eller personlig utveckling.
Det finns många olika modeller, teorier och tester — vissa mer vetenskapligt validerade än andra — och det är viktigt att veta vilken grund testet vilar på.
Varför gör man personlighetstest?
Det finns flera anledningar till att folk och organisationer använder personlighetstest:
- Självinsikt: För att förstå sina egna styrkor, svagheter, preferenser och hur man reagerar i olika situationer.
- Kommunikation & relationer: Om man förstår sina egna och andras personlighetsdrag kan samarbetet bli bättre, konflikter lättare hanteras.
- Rekrytering & HR: Arbetsgivare vill ofta bedöma hur väl en kandidat passar in i företagskulturen, i teamlaget, och hur personen hanterar stress, ansvar, etc.
- Karriärplanering och utbildningsval: Vissa tester hjälper dig att se vilka typer av yrken, roller eller arbetsmiljöer som kan passa dig.
- Team-utveckling och ledarskap: Identifiera vilka roller människor tenderar att ta, vilka som behöver stöd, hur teamets dynamik fungerar.
Några vanliga typer/modeller av personlighetstest
Här är några av de mest använda/frequent förekommande testen och modellerna, med kort beskrivning:
| Test / Modell | Kort beskrivning |
|---|---|
| Big Five / Femfaktorsmodellen (OCEAN) | Mäter personligheten utifrån fem breda dimensioner: Öppenhet för upplevelser, Samvetsgrannhet, Extraversion, Vänlighet (Agreeableness), Neuroticism (emotionell instabilitet). Denna modell har stark forskningsbas och anses vara ganska tillförlitlig inom psykologi. akavia.se+2temahr.se+2 |
| MBTI / Myers-Briggs Type Indicator | Indelning i 16 personligheter baserat på fyra dikotomier (t.ex. Introversion vs Extraversion). Många gillar den för självinsikt och ”personlighetstyper”, men kritiker pekar på att vetenskapligt stöd för prediktiv kraft (särskilt för arbetsprestation) är svagare. akavia.se+2ProWork+2 |
| DISC / DISA | En beteendeprofil som delar upp personligheten i färger eller typer enligt dominans, inflytande, stabilitet, konformitet. Används ofta inom företagsmiljöer för kommunikation, förståelser och samarbete. utbildning.se+1 |
| Enneagrammet | Delar ofta in människor i nio olika typer med kopplingar till motivationer och drivkrafter. Det är mer personligt/spirituellt orienterat och mindre vetenskapligt validerat. Kritiseras ibland som att ligga nära pseudovetenskap. Omni |
| 16Personalities.com | En populär gratisversion online, inspirerad av MBTI och Big Five. Ger dig en personlighetstyp och beskrivning inom några minuter. 16Personalities+1 |
| Andra test såsom Hogan, 16PF, MMPI etc. | Mer avancerade, ofta använda i klinisk eller organisationspsykologisk kontext. Mer resurskrävande, ibland kostsamma, ofta med professionell handledning. ProWork |
Vetenskaplig grund och kritik
Alla tester är inte lika tillförlitliga eller användbara i alla sammanhang. Här är några viktiga aspekter:
- Reliabilitet: Att testet ger stabila resultat över tid om ingångsvärdena är samma.
- Validitet: Att testet verkligen mäter det det påstår att mäta. Till exempel: mäter ”Extraversion” i testet verkligen hur du är utåtriktad i livet?
- Prediktiv kraft: Kan testet förutsäga beteenden, prestationer, hur man fungerar i arbete/teams? Många tester — särskilt typtester — har begränsad prediktiv kraft. akavia.se+2ProWork+2
- Användning inom rekrytering: Viktigt att det finns etisk och juridisk medvetenhet. Tester bör vara rättvisa, icke-diskriminerande och hantera data enligt GDPR och annan lagstiftning. ProWork+1
- Överdriven förenkling: Typtester (t.ex. MBTI, DISC) kan göra att människor känns ”inlåsta” i sina typer — verkligheten är ofta mer flytande. Människor visar variation beroende på situation, humör etc.
Själva testet: Svenskt personlighetstest (Jakobia)
Du nämner “Svenskt personlighetstest” från Jakobia som ett test ni har och som är gratis. Jag kunde inte öppna sidan direkt, men här är några reflektioner och vad man bör tänka kring ett sådant test:
Fördelar med ett svenskt test:
- Språk och kultur: Om det är skrivet på svenska av personer/experter som förstår svensk kultur och sociala normer kan testet bättre träffa brukaren. Språket blir mer tillgängligt och frågorna mer relevanta i vardagen.
- Tillgänglighet: Gratis test sänker tröskeln; fler kan testa sig utan kostnad.
- Personlig anpassning: Om testet är utformat med tanke på svenska quot-möjligheter (t.ex. arbetsliv, sociala förväntningar i Sverige) kan det vara mer användbart än ett internationellt test översatt.
Vad man bör kontrollera / kritikpunkter / möjliga begränsningar:
- Vetenskaplig validitet: Är testet baserat på någon av de vetenskapligt erkända modellerna (Big Five, store teorier)? Eller är det mer populär-psykologi / typtest? Testet bör kunna redogöra för hur frågorna togs fram och vilken forskning som stöder modellen.
- Reliabilitet och test-retake: Om du gör testet igen efter t.ex. någon månad – visar det liknande/samma resultat?
- Transparens: Om testet visar resultat – förklaras hur de olika dimensionerna mäts? Vad betyder ”högt på X men lågt på Y”? Finns det detaljerade rapporter eller bara generaliserade typer?
- Användbarhet av resultatet: Får du konkreta insikter hur du kan använda dina resultat – i livet, arbete, relationer etc.? Eller är det bara en “rolig” läsning?
- Skydd av data / integritet: Eftersom du svarar på personlighetsfrågor – hur hanteras dina svar? Är det anonymt? Lagras de? Används de för andra syften?
Jämförelse: Typtest vs dimensionella test
En viktig skillnad inom testvärlden är om testet är typbaserat (du blir “en typ”, t.ex. ENFP eller “gul personlighet” etc.) eller dimensionellt (du får poäng på flera skala/dimensioner).
- Typbaserade test gör det enklare att “kategorisera”, ger en tydlig etikett och kan kännas direkt igenkännbart. Men de döljer ofta att vi har variation mellan typer, och att vi kan ligga mitt emellan etc.
- Dimensionella test (t.ex. Big Five) ger en mer nyanserad bild — du kan vara ganska utåtriktad men inte extrem, ganska samvetsgrann men med variation etc. Detta gör dem ofta mer vetenskapligt robusta och användbara för jämförelser och förändringar över tid.
Exempel på när vilken typ kan passa bäst
För att göra det mer konkret – här är när vissa typer av test kan vara extra värdefulla, och när de kanske inte är så bra:
| Scenario | Vad kan vara bra | Vad kan vara mindre bra |
|---|---|---|
| Du vill öka självkännedomen och reflektera över dig själv | Typtest kan vara inspirerande / roliga att göra; dimensionella test ger mer djup och precision | Typtest kan kännas begränsande; om man tar dem alltför bokstavligt kan det motverka flexibilitet |
| Rekrytering eller arbetspsykologi | Dimensionella test med god vetenskaplig grund; test som är certifierade; kombination av test och intervjuer / arbetsprover | Typtest utan validering kan ge fel signal; risk att feltolka resultat; kan användas felaktigt istället för helhetsbedömning |
| Teamutveckling, arbetsgrupp dynamik | DISC-typ-tester eller liknande kan vara användbara för att förstå hur människor föredrar att kommunicera, hur man samarbetar etc. | Men om testet förenklas för mycket kan det leda till stereotyper, att man “sätter etiketter” på personer snarare än att se situationen |
| Personlig utveckling över tid | En dimensionell modell gör det lätt att följa förändring; man ser nyanser; testresultat kan fungera som baslinje | Typtests etiketter tenderar att stå kvar statiskt; om testet bygger på normer som inte passar dig personligen kan resultaten kännas mindre relevanta |
Vad säger forskningen
- Enligt Akavia och andra yrkesorganisationer bör tester som används till rekrytering vara vetenskapligt baserade, med dokumenterad reliabilitet och validitet.
- Typtester som MBTI och DISC är vanliga men ofta med kritik kring hur starkt de faktiskt korrelerar med prestation och hur stabila deras typer är över tid.
- Dimensionella modeller som Big Five har starkare stöd inom akademisk psykologi och används ofta i forskningsstudier och professionella sammanhang.
Reflektion: Hur kan ni göra ert test ännu bättre?
Med tanke på era möjligheter och att ni redan erbjuder ett gratis svenskt test, här är några idéer och rekommendationer för att göra det mer värdefullt:
- Redovisa vilken teori / modell testet bygger på, till exempel: bygger det på Big Five (femfaktorsmodellen)? På typteori? Är det ett mix? Transparens ökar trovärdighet.
- Beskrivning av dimensioner eller typer — vad betyder resultaten i praktiken? Ge exempel på hur olika resultat kan visa sig i vardagen, i relationer, på jobbet osv.
- Feedback och insikter — inte bara poäng utan också → “om du är låg/hög på denna dimension, så kan detta vara en styrka / utmaning”, och förslag på hur du kan använda det (t.ex. utveckla viss förmåga, hantera stress etc.).
- Test-retake och reliabilitet — låt personer göra testet mer än en gång och se om resultat är hyfsat stabila. Detta kan vara en markör för testets kvalitet.
- Jämförelse med normgrupper — om möjligt, visa hur “du” ligger jämfört med andra svenskar (eller gruppen som gjorde testet), så att användaren ser vad som är högt/lågt relativt normen.
- Integritet och dataskydd — tydlig policy om hur data hanteras, anonymitet, om svar sparas etc. Detta är särskilt viktigt i Sverige/Europa med GDPR.
- Användartest och utvärdering — samla in feedback från personer som gjort testet: tyckte de resultaten stämde? Hur upplevde de att använda resultatet? Detta kan hjälpa att justera frågor, tolkningsmall, etc.
Slutsats
Personlighetstest är kraftfulla verktyg för självkännedom, förbättrad kommunikation och för att få inblick i hur vi agerar och reagerar. Men de är inte magiska svar — testens nytta beror mycket på:
- vilken modell de bygger på
- hur transparenta de är med sina metoder
- hur väl resultatet kan tillämpas praktiskt
- hur vi som användare tolkar och använder resultaten — med flexibilitet och kritiskt tänkande.
Ert Svenskt personlighetstest från Jakobia, särskilt som det är gratis och på svenska, har en stark potential att vara relevant och användbart — så länge man säkerställer vetenskaplig grund, tydliga tolkningar och integritet för användarnas svar.
Om du vill, kan jag hjälpa dig skriva en presentation av ert test som gör tydligt vad det står för, vad det mäter och varför någon bör göra det — det skulle kunna fungera bra på hemsidan eller i marknadsföring? Vill du att jag gör det?
0 kommentarer