Vad som ingår:

Matematik: Analys 1, Analys 2, Linjär Algebra och Programmering

Fysik: Mekanik

CAD: Geometri, Fusion 360

CAE: FEM , Ansys

Beräkningar i Hållfasthetslära

Övningar i Hållfasthetslära

1 Normalspänning

Övning 1.1

Lösning 1.1

Övning 1.2

Lösning 1.2

Övning 1.3

Övning 1.4

Övning 1.5

Normaltöjning

Materialsamband

Stångbärverk

Skjuvspänning

Hållfasthetslära är ett fundamentalt område inom ingenjörsvetenskapen som fokuserar på att analysera hur och varför material deformerar och går sönder under påverkan av yttre krafter. En av de grundläggande typerna av spänningar som material kan utsättas för är skjuvspänning. Att förstå skjuvspänning är avgörande för att designa säkra och effektiva strukturer och maskiner. Denna bloggpost kommer att utforska vad skjuvspänning är, hur den uppkommer, dess effekter på material, och hur ingenjörer tar hänsyn till den i sina designberäkningar.

Vad är Skjuvspänning?

Skjuvspänning är en typ av spänning som uppstår när parallella, men motsatta krafter appliceras längs en yta eller tvärsnitt i ett material. Detta orsakar att materialskikten glider över varandra. Skjuvspänning är riktad parallellt med ytan där krafterna verkar, i motsats till normal spänning som är riktad vinkelrätt mot ytan.

För att visualisera skjuvspänning kan man tänka sig två kortlekar staplade på varandra. Om du håller den nedre kortleken stilla och trycker sidledes på den övre kortleken, så simulerar du en skjuvrörelse. De krafter som då verkar längs med skikten mellan korten representerar skjuvspänningar.

Matematisk Beskrivning av Skjuvspänning

Matematiskt kan skjuvspänning (τ) beskrivas med formeln:

𝜏=𝐹/𝐴​

där F är kraften som verkar parallellt med ytan, och A är arean av ytan genom vilken kraften överförs. Enheten för skjuvspänning i det Internationella måttsystemet (SI) är pascal (Pa), där 1 Pa = 1 N/m².

Effekter av Skjuvspänning på Material

Skjuvspänning kan ha flera olika effekter på ett material beroende på dess egenskaper och den miljö det befinner sig i:

  1. Plastisk deformation: När ett material utsätts för skjuvspänningar som överstiger dess flytgräns, kan det undergå en permanent formförändring. Detta kallas plastisk deformation.
  2. Skjuvbrott: Om skjuvspänningarna är tillräckligt stora kan material inte bara deformeras utan också brista längs med skjuvytorna. Detta är särskilt kritiskt i konstruktioner där brott kan leda till katastrofala haverier.
  3. Materialutmattning: Upprepade skjuvspänningar, även under materialens flytgräns, kan över tid leda till materialutmattning och slutligen till brott.

Användning av Skjuvspänning inom Ingenjörsvetenskap

Ingenjörer måste ta hänsyn till skjuvspänningar när de konstruerar allt från maskiner till infrastrukturer. Exempel inkluderar:

  • Bultförbindelser: Bultar som håller samman maskindelar eller byggnadskomponenter utsätts ofta för skjuvkrafter. Att dimensionera dessa bultar korrekt är avgörande för konstruktionens integritet.
  • Balkar i byggnadskonstruktion: När balkar belastas, inte bara vertikalt utan också lateralt, uppstår skjuvspänningar som måste hanteras för att undvika deformation eller brott.
  • Flygplansvingar: Skjuvspänningar i vingarna på grund av aerodynamiska krafter måste analyseras detaljerat för att säkerställa flygplansstrukturens hållbarhet.

Exempel: Skjuvspänning på en bultförbindelse

Problemställning: En bultförbindelse används för att hålla samman två stålplattor. Bulten är utsatt för en skjuvkraft när plattorna dras åt motsatta håll. Vi vill beräkna skjuvspänningen i bulten för att säkerställa att bulten inte överbelastas.

Givna data:

  • Kraften som appliceras är 𝐹=4000 N
  • F=4000N (newton).
  • Bultens diameter är 𝑑=10 mm.

Lösning:

Beräkning av bultens tvärsnittsarea, A:

För att beräkna tvärsnittsarean (A) för bulten, använd formeln för arean av en cirkel:

𝐴=𝑝𝑖∗(𝑑/2)2A=pi∗(d/2)2 där 𝑑d är diametern på bulten. För en bult med en diameter på 10 mm, beräknas arean som: 𝐴=𝑝𝑖∗(10𝑚𝑚/2)2=25𝑝𝑖𝑚𝑚2A=pi∗(10mm/2)2=25pimm2 Omvandla mm² till m² (där 1 mm² = 1 * 10^-6 m²): 𝐴=25𝑝𝑖∗10−6𝑚2A=25pi∗10−6m2

Beräkning av skjuvspänningen, τ:

Skjuvspänningen (τ) kan beräknas med följande formel: 𝜏=𝐹/𝐴 τ=F/A där 𝐹F är den applicerade kraften. Om kraften är 4000 N, beräknas skjuvspänningen som: 𝜏=4000𝑁/(25𝑝𝑖∗10−6𝑚2)≈50955.4𝑃𝑎τ=4000N/(25pi∗10−6m2)≈50955.4Pa Konvertera detta till mer användbara enheter, megapascal (MPa), där 1 MPa = 10^6 Pa: 𝜏≈50.96𝑀𝑃𝑎τ≈50.96MPa

Resultat och analys: Skjuvspänningen i bulten är cirka 50.96 MPa. För att avgöra om bulten är säker, måste detta värde jämföras med bultens tillåtna skjuvspänning (som bestäms av bultens material och säkerhetsfaktorer). Om τ är lägre än bultens tillåtna skjuvspänning är konstruktionen säker. Annars kan det krävas en tjockare bult eller ett material med högre hållfasthet.

Skjuvtöjning

Vridning

Plana ytors geometri

Balkar

Balkböjning

Knäckning

Svängingar

Utmattning

Fleraxliga Spänningstillstånd

Energimetoder

Brottmekanik

Vibrationer